Idag har det varit en synnerlig konstig dag. Det känns som om jag drömt mig igenom den. Eller ja, de tre senaste dagarna har varit wierd. I fredags vart jag ytterst energisk. Tiden kunde inte gå långsammare och allt skulle hända pang, pang, pang. I lördags satt jag framför teven hela dagen och grät! Inte för att jag var ledsen, utan för att filmerna på tv vart sorgliga. Jag menar... nej, det är inte likt mig att gråta framför en kristen familjefilm ifrån USA. Det var hemskt... satt med en tjocktröja och hela ärmen vart blöt när jag la mig =P Jag fick också vara hundvakt åt Taosan. Det var mösepös!
Idag så ja, har jag varit ovanligt trött och seg. Jag har verkligen inte orkat göra någonting. Det har känts som om att jag haft en osynlig vägg emot mig hela dagen. Trött i benen, ryggen, kroppen överlag och jag har ont överallt! Jisses. Nog allt tog de tid innan jag fann ork att hasa mig över till Sonny för att lämna Mirandas hund. Där blev jag också sittandes i 4timmar eller någonting. Vi drack kaffe, som var ett tappert försök att få igång mig lite, och tjöta skit. Bina, Sonnys bästis, vart också över. Efter mycket tjöt så fick jag mig en kram... Jag fick EN kram! Denna kram fick mig nästan att börja gråta. Så underbart! Tack Bina, jag tror inte du förstår hur mycket denna kram betydde för mig. Tack, tack, tack!